Förebyggande insatser

Förälder

Att vara förälder är härligt och underbart men kan samtidigt vara väldigt utmanande och innebära stora påfrestningar för relationerna inom familjen. I alla familjer förekommer bråk och konflikter men ibland kan föräldraskapet kännas extra tufft. Alla kan behöva stöd i sin roll som förälder. Barnens beteende påverkar ofta föräldrar så att de agerar på ett mindre positivt och mer kontrollerande sätt. Detta kan i sin tur förvärra barnets svårigheter och på sikt påverka deras anpassning negativt. Som förälder kan man utveckla bristande självförtroende, förhöjd stressnivå, depressioner samt social isolering.
Samtalen erbjuds individuellt men även i gruppformat COPE – programmet. Info om detta program finns att ta del av under fliken för ”Evidens baserade behandlingsmetoder”.

Parterapi liknar på många sätt de individuella samtalen i utformningen. Par terapi är ett sätt att komma vidare när det upplevs som att svårigheterna i relationen inte går att lösa på egen hand. När kommunikationen och samspelet hamnat i en negativ spiral. Ofta kan även respekten för varandra avtagit. På grund av detta är det lätt att det bildas missuppfattningar och det blir svårt att förstå varandras perspektiv. Det är lätt att såra varandra vilket gör det svårare att komma varandra nära igen. Den ena eller båda känner sig kritiserad, inte förstådd eller bekräftad.

Som första steg är det av stor vikt att båda parterna i relationen får möjlighet att dela med sig av sin version på hur situationen är, hur den upplevs och uppstått. Att lyssna på sin partner utan att försvara eller förklara kan ha en positiv inverkan. Det övergripande målet är att skapa tillit mellan parterna. Ni kommer att få stöd i att se och förstå samspelsmönstret där ni båda kan känna er låsta. Centralt i parterapi är oftast att hitta en balans mellan förändring och acceptans. Vissa saker kan du ändra hos dig själv, vissa saker kan du få en större förståelse och acceptans för hos den andre. Genom en ökad förståelse för det egna och den andres agerande och känslor kan öppenhet och tillit växa. Det destruktiva samspelsmönstret ersätts med ett konstruktivt.

Parbehandling inleds med ett bedömningssamtal där båda parter är med, därefter två eller fler enskilda samtal för att till slut återföra och sammanfatta problembilden i fler gemensamma sessioner, utefter de mål som ni vill arbeta med. Parterapin kan hjälpa er med:

Att få en ökad förståelse för varandras handlande.
Fördjupa dialogen i förhållandet.
Skapa trygghet och tillit.
Hantera frustrationer.
Bryta gamla och destruktiva mönster.
Hitta nya sätt att lösa problem på.
Återskapa passionen.

Kriser/Stödsamtal

Stödsamtal syftar till att ge stöd i den situation som du befinner dig i. Där du kan få hjälp och sortera olika vardagliga dilemman eller bearbeta dina känslor och tankar. Ibland drabbar livet hårt och skapar stort lidande. Kriser som uppstår i livet kan vara förorsakat eller utlöst av omskakade upplevelser, sorg efter förluster av anhörig, besked om sjukdom, arbetslöshet, skilsmässa, olösta konflikter, olyckor m.m. En krisreaktion är en normal reaktion på onormala situationer. Många kriser kan vi ta oss igenom på egen hand och med hjälp av nära anhöriga och vänner. Men ibland behöver vi professionell hjälp. Då vi går igenom händelseförloppet både sakligt och känslomässigt i en trygg miljö. Stödsamtal under en viss tid kan ha en avlastande funktion.

Tonåringen (13 – 19 år)

Tonåren kan vara en härlig tid med fester, underbara kärleksrelationer och storslagna framtidsplaner. Men tonårstiden kan också vara superstressiga år med höga prestationskrav, minskad självkänsla, ovisshet i vem du är, stressrelaterade besvär, oro inför framtiden, ångest och depressiva besvär, sömnproblem m.m. Tveka inte att ta kontakt för en dialog och vägledning!

Ung och vuxen (20 – 29 år)

Som ung och vuxen ställs du inför nya utmaningar i såväl relationer som studier och arbetsliv. Ibland kan det innebära stora förändringar och de val du gör idag kan ha stor betydelse för framtiden. För att kunna använda din fulla potential är det viktigt att må bra. Om du upplever att du mår dåligt på grund av oro, ångest, nedstämdhet, relationsproblem, sömnsvårigheter, stress, ätstörning eller annat tveka inte att ta kontakt. Jag kommer att börja med att kartlägga hur du mår. Tillsammans med dig skapar vi oss en bild över hur ditt liv ser ut, vad som fungerar och vad som du önskar ha hjälp med att förändra eller acceptera.

Vardagsbalans

Det finns tydliga samband mellan vad människor gör och hur de mår. Orsaken till ohälsa kan i hög grad relateras till hur vardagen ter sig och vara livsstilsrelaterad. Räcker du till? Hinner du göra sådant som gör dig glad och lycklig? Hur planerar du din vardag? Vilka prioriteringar gör du? Kanske har du kommit en bit på väg men behöver extra stöd? Vardagsbalans är konsten att finna balans för kropp och själ för en bättre hälsa. Du får stöd i att förändra ditt aktivitetsmönster, livsstil och beteende för en hälsosammare vardag där du får tid för återhämtning, minska stressorer och närmar dig en bättre vardagsbalans. Boka en tid för rådgivning.

Idrottsutövare

För många är idrott det roligaste som finns och många vill träna mer och bli bättre på det de älskar mest. Den som satsar på sin idrott ska både må bra och nå toppen. När du ser idrottare utifrån ser du fysiskt starka individer och kopplar samman det med att de är trygga även psykiskt. Inom idrotten är det legitimt och av största betydelse att hålla kroppen frisk och skadefri.

Men den psykiska funktionsförmågan och dess status har en mer begränsad uppmärksamhet. Frågor som rör psykisk ohälsa, psykiatrisk diagnostik och psykoterapi har varit eftersatta. Att prioritera dessa frågor har varit mer eller mindre otänkbart inom idrotten. Psykisk ohälsa är oavsett klinisk diagnos eller inte ett mänskligt lidande. Idrottsutövande omfattar både ljusa och mörka stunder, precis som livet i största allmänhet. Den omedelbara glädjen och besvikelsen i samband med framgångsrika eller misslyckade prestationer syns tydligt. Idrottsliga motgångar av olika slag innebär en mental påfrestning. Upplever du följande svårigheter som nedstämdhet, oro, stress, överträning, sömnproblem, prestationsångest, depression, ångest, utmattning, stark idrottsidentitet, perfektionism, ätstörningar m.m är du inte ensam. Det finns hjälp att få, för att ta sig ur lidandet. Tveka inte att höra av dig för råd och stöd!

Idrottsutövande omfattar både ljusa och mörka stunder, precis som livet i största allmänhet. Den omedelbara glädjen och besvikelsen i samband med framgångsrika eller misslyckade prestationer syns tydligt. Idrottsliga motgångar av olika slag innebär en mental påfrestning. Upplever du följande svårigheter som nedstämdhet, oro, stress, överträning, sömnproblem, prestationsångest, depression, ångest, utmattning, stark idrottsidentitet, perfektionism, ätstörningar m.m är du är inte ensam.

Det finns hjälp att få, för att ta sig ur lidandet. Tveka inte att höra av dig för stöd!

Ledare inom idrott

Var god och ta del av innehållet under fliken för ”Idrottsutövare”. Cirka 30 % av svenska elitidrottare har upplevt psykisk ohälsa under karriären, visar ny forskning. Idrottare lider sannolikt av psykisk ohälsa i samma eller något högre grad än normalbefolkningen. De som drabbas lider ofta i det tysta och avstår dessutom från att söka hjälp för sina problem. Grundorsaken till att idrottare tiger om sina problem kan beror på att det inte är accepterat att lida av psykisk ohälsa. Det kan uppfattas som ett tecken på svaghet. Kulturen präglas av att stå ut med själsligt obehag. Du ska prestera och vara frisk och psykiskt stark. Som idrottare har du en benägenhet till perfektionism, vilket spiller ut över livet utanför. När orosmolnen blir för många och mörka blir det ohållbart.

Vad kan du göra som ledare? Vid misstanke om psykisk ohälsa ska idrottaren alltid hjälpas vidare till klinisk psykoterapeut eller psykolog. Det finns många olika anledningar till att en idrottare inte presterar sin fulla kapacitet. Det finns ett tydligt samband mellan symtom på psykisk ohälsa och skador, närliggande livshändelser och att känna missnöje med sin idrottskarriär. Viktigt att det skapas ett klimat där det är lika naturligt att tala om nedstämdhet, oro, stress, överträning, sömnproblem prestationsångest, depression, ångest, utmattning, ätstörningar m.m. Uppmuntra och stötta idrottsutövaren till att söka professionell hjälp för dessa tillstånd. Likaväl som att han/hon får hjälp med ett trasigt korsband eller en ansträngningsutlöst astma.

Våga fråga! Ställ frågan när du ser att någon är trött, inte lika glad som innan, eller reagerar annorlunda på träning. Det kan vara oerhört viktigt att bara våga gå fram och säga: ”Hej hur är det, jag ser att du verkar ha det jobbigt, finns det något jag kan göra?”. Första gången är svaret kanske ett ”Nä det är lugnt, det är ingenting”. Men när personen upptäcker att någon verkligen bryr sig och visar omsorg kanske de faktiskt vågar berätta. Kunskap, förebyggande insatser, tidig upptäckt och behandling är av stor betydelse för att främja en hållbar idrottskarriär som tar hänsyn till både hälsa och idrottslig prestation. Mot denna bakgrund kommer seminarium att erbjudas vid min mottagning men jag kommer också gärna till er. Välkommen att höra av dig!